FF - Farsa Fritt.

Daniel har varit i Åre i några dagar så jag Tim och alla katter har haft FF. Ganska skönt att få vara ensamma tänkte jag först, men det blir snabbt väldigt påtagligt att föräldraskap är bäst när man är två.....

Nattuggla.

Klockan är nu ett på natten och jag kan inte sova. Har varit sån sen jag var liten, ligger ofta vaken om nätterna och filosoferar. En tänkare....
Så vad rör sig i mitt huvud denna natt? Inatt tänker jag på hur lyckligt lottad jag är som har fått Tim. Vi har ett par vänner som inte vill något annat än att få barn. Men det går inte. De får nu hjälp med provrörsbefruktning, som tyvärr hittills (såvitt jag vet) inte har gett resultat. Jag känner skuldkänslor när jag tänker på hur de kämpar, för allt har varit så enkelt för oss. Ändå gnäller man på småsaker... Jag är så tacksam för Tim, att han kommit till oss utan några som helst komplikationer. Och jag är oändligt tacksam för att det är med Daniel jag har fått Tim. Daniel är en underbar pappa som verkligen engagerar sig i, och vill det bästa för sin son. Och det bästa för mig. Jag älskar mina killar!

Kåmmphaaaphaaaa!!!!!

Daniel håller som bäst på att utveckla ett eget språk. En mycket märklig företeelse tycker jag, men efter att ha hört mig för bland vänner och bekanta så har jag insett att detta inte är helt unikt för nyblivna pappor. Först ut i raden av fåniga ord var nytt namn på katten - "Ille". Han springer runt i sin Hugh Heffner morgonrock med axelvaddar och skriker "IIIIIIlllllleeeeee" med en en röst som närmast låter som ett vettskrämt bräkande får på väg till slakt. Vår stackars lilla katt har utvecklat en skräck för denna högljudda varelse, och springer numer och gömmer sig när Daniel visar sig. Tim kallar han för "pappapojken", och så har vi favorituttrycket, "kåmmphaaaphaaa!!!". Skulle tippa på att Daniel säger detta ungefär 40 gånger om dagen. Utan att överdriva. Lite då och då påminner han även om betydelsen, "det betyder jag vill komma till pappa, och det är så han kommer prata när han blir äldre". Kanske det kanske...

Ville är mamma!

Nu har fyra små ulliga liv tittat ut, Ville är mamma! En är kolsvart överallt, de andra har vita tassar. En har vit nos. Återkommer med bilder på de små liven:)

Ville är gravid!

Till allahjärtansdag förra året köpte jag en väldigt speciell present till min sambo Daniel. Det var ett litet svart knytte med ullig päls och vita tassar - katten Ville. Jag hade då länge försökt övertala Daniel om att vi skulle skaff en katt, men möttes av starka protester som refererade till en annan liten svart kisse, Tilda, som vi hade några år tidigare (en annan historia).. Presenten mottogs som väntat sisådär, tror det första han sa var "vems är den där" tätt följt av "lämna tillbaka den". Men katten blev aldrig tillbakalämnad, utan är numer en fullvärdig medlem av familjen Modeér/Ekeroth. Häromveckan upptäckte vi med skräckblandad förtjusning att Ville blivit lite tjock om magen, och det visade sig att han väntar kattungar!! (Inga mirakel eller dingdingvärldsensationer, han är en hon och har alltid varit. Men när vi upptäckte det var namnet Ville så väl inarbetat att vi kunde inte döpa om honom. Eller henne...).
Daniel har förberett sig väl inför nedkomsten. Han har varit inne på några internetforum för kattälskare och läst om en kattgraviditets olika skeenden, han har även byggt ett litet "katt BB" av en kartong och några handdukar. Hans hemmasnickrade "katt BB" ändrar utseende från dag till dag har jag märkt - ibland är det tak och flera våningar, ibland är det en större enplansvariant. Daniel provar sig fram till den optimala kattfödarplatsen...

Det är jag som är Tim..

..Och jag håller som bäst på att upptäcka världen. Min senaste upptäckt är mina fötter. Jag kan ligga i timmar och klämma på mina hälar, stoppa in tårna i munnen och bara dreggla loss på dom. Inget unikt i det, för det gör väl alla bebisar. Men min mamma tycker allt jag gör är fantastiskt! Och det finns det några fler som tycker (mormor och morfar, farmor och farfar, alla mina fastrar kusiner och mostrar, alla gammelmor- och farföräldrar och några bonussläktingar och lite annat löst folk)... Mamma skriver här för er skull, så ni kan följa oss i vår vardag. Trevlig läsning!